I väntan på dig..

Nu när bebbe börjat jobba känns det så tomt här hemma.
speciellt när han jobbar kväll. Men jag är så himla stolt över han.

Det är så skönt ändå att få vara i från varandra lite.
För vi kan gå varandra på nerverna.
det gör vi ändå fast han jobbar nu haha.

Men det är inte lätt att leva med en karl som tjatar om garaget, bilar, flytta, bla bla bla
hela tiden.
det är jobbigt för huvudet ibland.

speciellt när han kommer på att jag ska ringa överallt åt han.

Idag fick jag ringa på en annons, för nu har han fått för sig att han vill byta bort / sälja forden.

Plus att han kom med den jätte smarta ideen att flytta till Lindesberg.
Han menar det att det blir mindre pendlande för han till jobbet.
Och sparar pengar och soppa på det.

Okej... Vi har dåligt med pengar + att vi inte trivs så bra här.

Men säg mig.. vilken relation har jag till Linde?
Det blir samma där. trivs jag inte, då kommer ju all soppa gå åt att jag ska
åka runt till nära och kära o vänner.

det vet jag själv. FÖR jag är sådan person som är beroende av folk omkring mig
för att må bra.

Så jag lovar, att det förslaget fick han ta och svälja jäkligt fort.

Jag stannar i Nora så är det bara.

Annars så sätter jag mig väl i en lägenhet i örebro o får leva på luft.
Så kan han själv bo där!

Nora eller örebro, that's it.

den dagen vi flyttar till hus, det är en annan sak. För då är det ju nästan huset
som betämmer.

Men jag känner att varken jag eller Bebbe är mogna eller vuxna i huvudet för att flytta till
hus just nu. Vist det vore skönt.

Men att ta beslut om vilken hus som är rätt, det kan vi inte.
Vips så hitta man mögel i huset, BARA för att den ena bara bryt sig om hur
garaget ser ut, och den andre är en stads-tös med blont hår o noll erfarenheter.

Och man märker nu när vi flyttat hit, att det är inte bara att flytta igen bara för att
vi inte trivs.
Det kostar att hyra släp, folk som hjälper oss att flytta, adressändring på 500 spänn.
Få tillbak hemkänslan, och få Tore att fatta att det är sitt hem.

Fy säger jag bara när vi flytta hit.
Jag råder folk med små barn att aldrig flytta när dom är små.

Han vara så lugn innan, kunde ligga och prata med tavlorna hemma.
sen när vi flytta så blev han ledsen. jag viste inte vart jag skulle vara för att kunna
känna mig trygg. Kände ingen här som kunde stötta mig varje dag.

bebbe började ju jobba i samma veva, så då satt jag här själv. Depprimerad och
hade ett barn som grät, och när han grät, så grät jag värre än han typ..

Men det börjar ordna upp sig.

Men jag känner ändå att jag vill in till Nora igen.

för då kan min karl göra vad faan han vill med sina bilar. flytta var han vill om det så är.

För då är jag inte beroende av någon bil, och trivs då förhoppningsvis.

Men frågan är ju om jag någonsin kommer ha en hemkänsla igen.
det är så sorgligt.

Trivdes så bra i gamla lägenheten.

Träffa mina gamla grannar på ica här om dagen, nästan så jag fällde en tår,
saknar dom för mycket :(
det var som min lilla familj haha.

När man satt där i köket med ruffsig morgon frisyr,
då dom gick förbi och vinka så glatt..

Tvättmedlett var slut, ja då gick man över till granntanten.

Nu sitter man här, har man tur så sitter grannarna kanske ute o röker, då hinner man kanske säga
hej lite glatt..

Mina grannar här är super trevliga också. Men jag är sån som hatar att börja om från noll.


Om en timma kommer min älskling hem.
Han slutar nu om 10 minuter.

Ska nog lägga mig och läsa lite i 3dje boken av Twilight.
Har inte kommit längre sen jag fick Tore.

Älskar min Bebbe och Tore..
Tur att vi alltid står ut med varann..

Kommer alltid älska dig bebbe. Aldrig kommer vi slitas i sär, för vi sitter ihop <3
Du är verkligen att jag kan önska mig <3

RSS 2.0